*filosoferar*

ok vad är värst: att inte ha en enda kompis eller att umgås med människor jag egentligen inte gillar för att låtsas ha ett rikt socialt liv? *undrar varför jag bor i stan när livsstilen liknar enstöringen på landets* (har inget emot den men hade nog varit mer värd om känslan av att vara "ett med naturen" samt någon slags kretsloppsliknande frid var en del av livet (tror alla på landet känner så))